Hon särade sina blygdläppar med fingrarna och
lät dem möta hans mun för en intensiv kyss!

På en av byns större gårdar, med två boningshus och rejäla uthuslängor fanns änkefrun Astrid, ännu ej 60 år fyllda, två katter och några höns. I det andra bostadshuset hade hennes jämnåriga väninna Lisen flyttat in. Det var väninnor sedan ungdomen och även Elsa var änkefru sedan flera år tillbaka.
Trots att de uppnått mogen ålder var de båda änkefruarna i fin form. De var aktiva och hade fortfarande stor livsaptit. De hjälptes åt med det som behövdes på gården ägnade sig var och en åt sina intressen och gick tillsammans en gång i veckan och sjöng i kyrkokören. Inte för att de var särskilt religiösa, men de gillade att sjunga och det blev ju också lite social samvaro med de andra sockenborna med samma intresse.
I kören fanns också Harald, byns allt-i-allo. Harald var ungkarl, i sina bästa år och med en liten arvegård, som han skötte på deltid. I övrigt var han en erkänt duktig hantverkare som kunde rycka in lite var stans där det behövdes, så även änkefruarna.
– Om det är något, ring bara så kommer jag! brukade hansäga, och damerna ringde.
Än behövde den ena hjälp med vedkapen. Än behövde den andra hjälp att isolera på vinden, och på vintern var han ju där med plogen så fort den första snön hade fallit. Allt som oftast blev han då inbjuden på en kopp kaffe o en pratstund, och då samlades de alla tre i något av de två köken. Det blev en naturlig turordning utan inbördes ko kurrens om vem som skulle få bjuda på nybakade bullar och samtalet flöt lätt med frispråkiga slängar och skämt.

Till Haralds sysslor hörde också att vara kyrkvaktmästare. Inte för att det var ett kall, men han var ju ungkarl och kunde väl lika gärna tillbringa ett par timmar i kyrkan som att sitta ensam hemma på söndagen. Och han fick ju betalt dessutom. De söndagar som kören skulle medverka skulle han ju ändå vara där. Han hade en bra sångröst.
Harald har ett bra organ, som kantorn uttryckte det, lyckligt ovetande om vad detta uttalande satte för tankar i rörelse hos körens damer.
Haralds ungkarlsliv var inte självvalt. Han var en av dem som hade blivit över. Delvis berodde kanske detta på, att hans anletsdrag var av den typen, som man växer i så småningom och som når sin mogna karaktär först på lite äldre dagar. Han var inte riktigt där ännu. I övrigt var det inget att klaga på vad gällde den maskulina skapelsen. Men om detta hade ju änkefruarna ännu bara sina högst privata funderingar.
När Astrid så började fundera på att modernisera sitt badrum kom iden upp, att hon samtidigt skulle inreda bastu i ett intilliggande förrådsrum. Harald hade idéer och gav henne goda råd om hur det skulle kunna genomföras, så det var väl lika bra att han fick uppdraget att utföra ombyggnationen.
På så sätt blev han en del av hushållet under flera dagar och de blev alltmer familjära. De två damerna delade inte hushåll dagligen, men när andan föll på och någon av dem kände lust att göra något extra vid spisen, åt de tillsammans. Med den karlen arbetande i huset kände Astrid som sin plikt att se till, att han fick ordentligt att äta, och då var det naturligt att hon även bjöd in Elsa att dela måltiden .
Det tog ett par veckor innan allt var klart med klinkerplattor och golvvärme, elkamin och nysnickrade bastulavar. Det började bli dags för invigning och änkefruarna satt och diskuterade saken en kväll över ett glas rödvin. Man kunde ju inte ha taklagsfest, men någon sorts fest skulle det bli

– På något sätt måste täckelset falla, sa Astrid.

Det var då det började lysa en djävulsglimt i ögonen på Elsa, och under resten av kvällen planerade damerna sedan den invigningsfest de skulle arrangera med Harald som specialinbjuden gäst.

Tre huvudingredienser skulle det bli, det var de klara över. God mat, med dito dryck, invigning av bastun samt erotik. För det var något damerna hade saknat under senare år, så var det älskog. Det hade de ibland ventilerat vid sina gemensamma måltider under mörka höstkvällar. Nu fick de bära eller brista.
Ring bara, så kommer jag! som Harald brukade säga.
Nu skulle han få ställa upp till bevis.

Sålunda bestämdes menyn med två ugnstekta kycklingar arrangerade i en mycket illusorisk 69-ställning och omvärvda av diverse grönsaker, så det hela såg ut som ett älskande par ute i guds fria natur. Till detta klyftpotatis arrangerad så att den med lagom livlig fantasi kunde uppfattas som andra hemligare klyftor. Till dessert två persikohalvor med gelehallon, kaffe och finska pinnar.
De kom överens om att klä sig lite raffigt och att lämna eventuella hämningar i farstun. Ett par flaskor gott vin skulle säkert också hjälpa till att lossa på både tungor och skylande kläder när det blev dags för andra akten. Den tredje kunde de inte riktigt föreställa sig hur den skulle, utveckla sig än. De bara kände att det pirrade på utsvultna ställen när de pratade om den.
Att involvera någon mer i sammanhanget var det inte om. De skulle dela systerligt på Harald och ingen av de hade ju några andra anspråk på honom, så det borde inte vara några problem. Samtidigt ville de nu återgällda alla de tjänster som blivit uträttade utan extra kostnad. Båda damerna var nog också lite nyfikna på hur Harald var rustad, när han inte hade verktygslådan till hands. Astrid lovade att göra fint i den gamla dubbelsängen i gästrummet. Sitt eget sovrum ville hon hålla fredat för sig själv.

Harald hade klätt upp sig när han anlände till middagen som han inbjudits till utan att bli informerad om den fullständiga menyn för kvällen. Att det gällde att äta och dricka lite gott med anledning av den färdigställda bastun. För övrigt tyckte han att damerna hade varit ovanligt gladlynta och vänliga på sista tiden, så det var med gott mod han begav sig till gården denna afton. Han hade med sig en flaska finare rödvin, som han hört Elsa lovorda under en lunch tidigare i veckan.

Middagen förflöt under muntert samtal och damerna gjorde sig vinn om att vara extra gentila mot sin gäst. Harald hade med viss förvåning sett hur Astrid och Elsa tog emot honom med slitsade kjolar och djupt ringade blusar, så att han hade fri insikt till stora delar av deras behag. Detta blev än mer markant under middagen, då de medvetet lutade sig fram för att fylla på än det ena och än det andra. Han kände också allt som oftast, som av en ren tillfällighet, ett knä mot sitt eget, än på den ena sidan, än på den andra. Vad höll de egentligen på med?

Vartefter vinet sjönk i glasen blev de också allt fräckare i sina skämt. Det kändes lite som att de höll på och testade både sina egna och varandras gränser och även hans vad gällde frispråkigheten. Det började rycka så smått i skrevet, när Elsas fylliga barm höll på att falla ur urringningen när hon sträckte sig för att servera den sista persikohalvan på Haralds tallrik.

Vid kaffet sa Astrid, att nu var det väl dags att klippa av bandet snart och så stoppade hon en finsk pinne i munnen. Hon förde den liksom av en händelse ut och in ett par gånger innan hon med en blinkning åt Elsa bet till. Sedan skulle de förflytta sig in till badrummet. Astrid och Elsa tog Harald under vardera armen och ledde honom högtidligt men något vingligt mot badrumsdörren.
När de kom in i det lilla avklädningsrummet och Harald kände värmen förstod han, att bastun var på och han såg samtidigt att ett rött sidenband var uppspänt framför dörren. Det var nu helt klart att damerna hade en vidare plan med denna invigning, och Harald kände blodet rusa runt i en allt häftigare puls. Han bestämde sig raskt för att spela med, det fick bära eller brista.
I det lilla rummet fanns en bänk, som Harald själv snickrat, och en hylla med rena badlakan. Harald blev nu av bestämda kvinnohänder nedtryckt på bänken och Astrid hjälpte honom av med slipsen, som vid det här laget börjat kännas som en strypsnara. Hon knäppte också upp ett par knappar i hans skjorta för att han skulle känna sig lite mera bekväm, för nu skulle här bli striptease.
Inför Haralds häpna ögon, och på blott en armlängds avstånd, började nu änkefruarna med ålande rörelser lossa sina kläder. Astrids spensliga gestalt ålade lite smidigare medan den lite fylligare Elsa mera vickade på höfterna under det att kjolen åkte av och blottade hennes knubbiga ben med svarta stay-ups och svällande lår som bullade ut lite ovanför strumpkanten. En högt skuren svart trosa visade mer än den skylde av hennes överflöd.
Astrid började med blusen och visade strax hur hon tryckt upp sin lilla byst med en speciell behå. Nu lyfte hon fram brösten över kanten och lät dem vara så, medan hon övergick till att bakifrån knäppa upp Elsas blus.
Detta fick Harald att stöna högt, och än värre blev det när hon knäppt upp sin behå och lät den falla till golvet. Sedan tog hon ett varligt tag med båda händerna under Elsas stora bröst och liksom lyfte fram dem med gungande rörelse mot den förhäxade åskådaren. Elsa kände sig först förvånad, men i den redan upphetsade stämningen fann hon sig genast i att bli smekt över brösten av väninnan medan hon betraktade Haralds alltmer buktande skrev.
Snart hade båda damerna bara kvar sina högklackade skor, strumpor och trosor på sig. Då tyckte de att det var dags att få av Harald skjortan. Han lät dem utföra avklädningen sedan greppade han med sina starka armar om deras liv, en på vardera sidan, och borrade in huvudet i Elsas barm.
De tog sig loss och han började berusat sjunga en vers ur Taubes Fritiof i Arkadien: ” … då fick jag plötsligt se två flickor till. De skrattade och jazzade på ängen och sjöng: Oh happy days are here again!” Under tiden drog kvinnorna av sig det sista och stod nakna framför honom, den ena en spädare gestalt med välrakad troslinje, den andra en mera frodig figur, med mörk ofriserad hårbuske. De såg för första gången lite blyga ut i all sin nakenhet men återfann snabbt fattningen och drog upp Harald från bänken.
“Sen högg dom mig och ropte: opp ur sängen! Jag tappa’ mina fikonlöv i svängen!” skrålade Harald medan damerna snabbt, och effektivt befriade honom från byxor, kalsonger och strumpor. Kalsongerna beredde dem ett visst besvär, då de hakade fast på en rejäl ståkuk.
Harald har ett bra organ, skanderade damerna skrattande i korus.
Astrid tog raskt ned en liten handduk från hyllan och slängde den över kuken.
Även om han är väldigt grann så får han lugna sig lite tills vi har duschat och invigt bastun, sa hon skrattande och knuffade in honom i duschen.
Handduken for av.
Damerna hade all möda i världen att hålla fingrarna i styr, men de hade föresatt sig att vänta med alla tillgrepp tills bastun var invigd. Harald å sin sida var helt upptagen av att hålla masken, att inte hämningslöst slänga sig över sina ytterst frestande damer och att inte själv av gammal vana greppa kuken och runka av den. I det rådande läget skulle det inte ha tagit lång stund innan han duschat damerna på naturlig väg. Nu blev det istället så att duschen fick kuken att slakna lite, trots att Astrid och Elsa klämde sig in bredvid honom, så att de i stort sett bara hade rum att stå och låta vattnet strila över sig.

Sedan var det då dags för bastun. Astrid hade en sax beredd för bandklippningen som skulle utföras av byggmästaren. Harald kunde inte låta bli att skratta åt hela situationen, när han grep saxen, klippte av bandet och höll upp dörren för damerna med en chevaleresk gest. De trippade in medförande var sin handduk att sitta på, “för att inte steka fläsket alltför hårt”.
Alla tre satte sig på den övre laven med Harald i mitten.
Sådant här är man ju inte precis bortskämd med, skrockade han och lade armarna om kvinnornas axlar.
När han märkte att de inte tog illa upp, lät han armarna glida ned en bit och smög in händerna, så att han kunde fånga ett bröst i vardera handen, ett lite mindre i de högra, ett stort fylligt i den vänstra. Det var annat det att greppa om, än alla de hårda ting han dagligen arbetade med.
Bastuvärmen gjorde sitt och snart klibbade svetten ihop deras kroppar till en enda stor tolvlemmad organism med tre huvuden fyllda av erotiska fantasier och tre underliv som längtade efter en smeksam penetration. De fick snart lämna hettan. Åter i duschen vidtog en munter orgie i intvålning och tvagning. Händer smekte över ställen de inte tidigare besökt, grova manshänder över mjuka bröst och skinkor, mjuka kvinnohänder runt pungkulor och längs en åter styvnand manslem men även kvinnohänder över en främmande kvinnokropp. Kvinnorna märkte att detta hetsade Harald lite extra. Han stirrade och andades stötvis när Elsa långsamt förde ner en hand mellan Astrids ben.
Redan innan de hunnit torka sig hade Elsa fått nog av väntan. Hon sjönk ned på knä och lät Haralds kukhuvud försvinna in i sin mun medan hon varligt höll ena handen under hans pung och runkade honom med den andra. Astrid omfamnade honom bakifrån och smekte över hans bröst och tryckte sin kropp mot hans, medan hon såg väninnans glupska förehavanden. Haralds kuk reste sig i en vacker båge mot skyn och skulle nog inte tåla mer för ögonblicket, varför Astrid milt föste honom framför sig in till den uppbäddade dubbelsängen i gästrummet.
Harald ansåg att det var damernas afton, så han lät sig villigt tryckas ned mot bädden och blev liggande på rygg med fötterna mot golvet. Hans bringa välvde sig luden, som en gräsbevuxen kulle, och kuken reste sig som ett fyrtorn ur ett buskage med omgivande små bergknallar.
Astrid tyckte att hon som värdinna hade rätten att först bestiga pålen och grenslade honom försiktigt. Det var ett tag sedan hon lät undslippa sig ett stönande, när hon sjönk ned och lät kuken fylla hennes längtande mus. Hon var tvungen att bara sitta stilla så en stund för att riktigt ta in hur det kändes, att åter vara fylld i detta hemliga utrymme.
Det var också tur för Harald att hon gjorde så, annars hade han sprutat henne full med en gång. Nu fick han ett litet andrum, men det räckte inte länge, innan Astrid började röra sig sakta i en gungande rörelse fram och åter, så att kuken fick sig en riktig omgång.
Nu var det Elsas tur att se på ett ögonblick och inse att detta var en stund att minnas, något man kanske bara får uppleva en gång. Hon kunde inte låta bli att sticka in en hand under Haralds pung och ge honom en liten tryckning så han stönade till. Sedan kände hon suget efter beröring i sin egen fitta, kröp upp i sängen och satte sig även hon grensle över den vällustigt stönande mannen, men längre upp, så att hon kunde sänka sig ned mot hans ansikte. Hon särade sina blygdläppar med fingrarna och lät dem möta hans mun för en intensiv kyss.
Harald såg den frodiga kvinnokroppen med öppet sköte sänka sig mot sitt ansikte och visste inte om han var mitt i en mycket våt dröm, eller om han verkligen hade hamnat i paradiset. Han grep om de mjuka låren som omvälvde hans kinder och lät sin tunga spela över henne utstående knopp tills Elsa bara skrek och krängde vilt med kroppen. Det bara strömmade ur hennes sköte så att han trodde att han skulle kvävas. Då välte hon undan och han såg Astrids förhäxade ansiktsuttryck när hon efter åsynen av detta höjde sig från kuken och flyttade sig upp dit där Elsa just lämna plats.
– Gör likadant med mig, kved hon och lät även sin fitta finna hans mun.
Han hann nästan bara snudda hennes klitoris med tungan innan även hon kom i en häftig orgasm. Medan detta pågick hade Elsa hunnit hämta andan och beslutat sig för att slutföra det hon påbörjat inne i duschrummet. Hon grep om Haralds kuk, runkade den och lät tungan spela på ollonet. Hon kände att han snart var på väg, men hon hade ännu inte fått känna den inne i sin grotta, så hon avbröt och ställde sig på armbågar och knän.
– Kom i mig nu, vår stora hingst! stönade hon med en frustande skratt, och Harald kom.
Med några tunga stötar bakifrån pumpade han under vilt ståhej sin säd in i Elsas längtande fitta. När kuken for ut och daskade mot Elsas stora skinkor var Astrid där och slöt den i sin mun, för att få del av nådegåvorna. Hon runkade och sög till sista droppen. Sedan låg de alla utmattade på sängen och bara pustade en lång stund.
Efter en ny vända i det nyinvigda duschrummet bjöd Astrid på konjak och likör och satte på en skiva med Tom Jones, “Tjuren från Bronx”. Som tur var, var det ingen förrättning i kyrkan påföljande dag, utan de kunde ta lugnt. Men var och en ville sova i sin egen säng för att smälta detta äventyr.
Då kunde de alltid säga, nästa gång de träffades:
– Jag hade en sådan konstig dröm härom natten. Ska jag berätta…?

Gårdsvätt

DåligNjaBraHelt okayWohooo!

 


Kommentarer

Änkefruarna — Inga kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

HTML tags allowed in your comment: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>